Ett "kul" utdrag ur min dagbok från 2001
010715 Gick med barnen på en ridtur, vid Körlinge skulle jag kolla Belles bakhov varpå jag blev sparkad i huvudet, blodet stod som en fontän ur skallen på mig.........Jag la mig ner för att få det att sluta blöda och barnen red i sporrsträck hem (naturligtvis hade jag ingen telefon med mig) de hämtade Sussie och Peo (Körlinge ambulansen) trodde jag blivit skalperad minst. Gick in och duschade av mig allt blod, började blöda igen....dusch igen. Och sedan in till Sussie för omplåstring, Egentligen behövdes det sys med "What the hell" det är ju ingen skönhetstävling i morgon ialla fall.
Världens bula och levrat blod och plåster i hela pannan. Efter en timme bar det av till Matex där jag träffade kusin "Lille Wille", pusskalas och livsberättelse mellan hans telefonsamtal ,som gällde affärsgöråmål, varade i ca 60-100 sek. Och han tyckte nog det där med hästar verkade farligt. Ja nu ser jag ut som en stor köttslamsa med jack i pannan och hela benet. Kroppen får slita hårt för att läka allt (jag tänker på åderbrocksoperationen också)
Så ser livet ut för en 36-årig 3-barns mamma ut en helt vanlig söndag. Jag förstår nu varför jag förmanar barnen att jämt ha hjälm på sig när de skall fixa med hästarna......
Mormor Ingrid In Memorian
Tack för fredagarna med fikabröd och Hannibal Heys & Kid Curry alias Smith and Jones.
Pepparkaksbaket till jul.
De oändligt fascinerande sagor och berättelser från verkliga livet som jag fått lyssna till.
För ditt sätt att gå barfota i Småland och plocka svampar med tårna eller hur du envisades varje morgon att tvätta dig i bäcken nedanför dammluckorna innan pappa vaknat.
Och hur du tog hand om min lillebror och vilken kompis du var till honom.
För att du lärde mig alla roliga kortspel och vikten av att läsa böcker.
Eller ditt tokiga sätt att lära ut hur man skulle gå (sätt i tårna först gå ej med hälarna).
Tack för alla roliga och lyckliga stunder vi hade tillsammans och att du fanns så länge i mitt liv !
Din Tommelilla lilla.
